Vanliga myter om tidig pension, och varför de inte stämmer

För många känns tidig pension som en trevlig fantasi. Något som bara rika techgrundare, lottovinnare eller extrema sparare på internet kan få till. Samtidigt kan du känna en stilla dragning mot mer frihet, mindre stress och större kontroll över din tid långt innan den traditionella pensionsåldern.

Mellan de två känslorna finns ofta en rad starka föreställningar. Det här är de vanligaste myterna om tidig pension. Du kanske har hört att tidig pension bara är för rika, att du måste leva på “ris och bönor”, att du kommer bli uttråkad eller att inflation och andra risker gör det omöjligt. Artiklar, sociala medier och även debatttexter i svenska tidningar återberättar ofta de här historierna, ibland som argument för att inte ens försöka.

I den här guiden går vi igenom de vanligaste myterna som håller människor tillbaka. För varje myt tittar vi på var den kommer ifrån, vad mer nyanserade källor och verkliga tidiga pensionärer brukar säga och hur du kan tänka kring den på ett lugnare och mer praktiskt sätt. Målet är inte att övertyga dig om att du måste gå i tidig pension. Målet är att rensa bort brus så att du kan avgöra vilken typ av ekonomisk frihet och arbetsliv du faktiskt vill ha.

Varför myter om tidig pension biter sig fast

Tidig pension har blivit betydligt mer synligt under det senaste decenniet. FIRE-rörelsen, som står för Financial Independence, Retire Early, har fått stor uppmärksamhet i artiklar, poddar, böcker och sociala medier. Vissa skildringar är positiva. Andra beskriver det som en fantasi, en kult eller något som bara fungerar för ett fåtal.

I Sverige blir frågan ofta extra laddad eftersom den traditionella “normalbilden” av pension har kopplats till tydliga åldersgränser. Från 2026 införs riktålder i pensionssystemet, där riktåldern för perioden 2026 till 2031 är 67 år, och den påverkar när olika delar av den allmänna pensionen och vissa förmåner kan tas ut. (Pensionsmyndigheten)

Hur berättelser formar våra föreställningar

Många myter om tidig pension börjar som enkla berättelser:

en rubrik som antyder att du behöver flera miljoner för att sluta jobba
ett reportage om någon som sparar extremt och lever väldigt billigt
en debatttext som påstår att tidig pension är egoistiskt eller skadligt för ekonomin

Hjärnan gillar enkla berättelser med tydliga hjältar och skurkar. De är lättare att minnas än försiktiga, balanserade resonemang. Därför sprids myter snabbare än nyanser.

Sociala medier spelar också in. Det som delas mest är ofta de mest dramatiska versionerna: paret som “pensionerade sig” vid 35 och reser på heltid, eller personen som sparar 70 % av inkomsten. Sådana exempel kan inspirera, men de kan också få tidig pension att se antingen omöjligt eller extremt ut.

Vad mer seriösa planerare brukar säga

När du tittar på mer genomarbetade källor blir bilden ofta mindre svartvit. Många böcker och längre guider om ekonomisk frihet betonar att “tidig pension” sällan handlar om att aldrig arbeta igen. Det handlar snarare om att bygga tillräcklig ekonomisk flexibilitet för att arbete ska vara ett val, inte en fälla. Tanja Hesters bok Work Optional är ett exempel som lägger stor vikt vid värderingar, planering och flexibla arbetsupplägg, och tar upp flera av de vanligaste myterna direkt.

Även mer traditionella svenska konsumentmyndigheter och tillsynsaktörer är inne på samma grundlogik, även om de inte använder FIRE-språk. Finansinspektionen lyfter till exempel vikten av långsiktighet, riskspridning och buffert, vilket i praktiken är centrala byggstenar för all planering som syftar till mer valfrihet över tid.

En användbar insikt är att myter ofta skyddar oss från obehag. Om du tror att tidig pension bara är för rika behöver du aldrig räkna på dina egna siffror. Om du säger till dig själv att det leder till ett tråkigt liv slipper du fundera på vad du faktiskt vill göra med din tid. Att se verkligheten som den är kan vara jobbigt, men det ger dig fler alternativ.

I resten av artikeln går vi igenom de vanligaste historierna och skiljer oro från fakta.

Myt 1: TIdig pension är bara för rika

Det här är en av de vanligaste myterna om tidig pension. Du kan höra att tidig pension är en “lyx för välbeställda” eller något som bara höginkomsttagare kan klara. I debatt och sociala medier framställs tidiga pensionärer ibland som människor som haft det lätt, eller som en grupp som borde motarbetas politiskt.

Vad man ofta utgår ifrån

Den vanliga berättelsen brukar låta så här:

bara personer med väldigt höga löner kan spara tillräckligt
alla andra kommer knappt kunna gå i pension “i tid”
om du har en normal inkomst är det lika bra att inte ens tänka på ekonomisk frihet

Det känns trovärdigt eftersom vi faktiskt ser exempel på höginkomsttagare i FIRE-porträtt, och eftersom boendekostnader och vardagskostnader har blivit en tung post för många hushåll. Samtidigt har den svenska pensionen en struktur där utfallet beror på livsinkomst, tjänstepension och hur länge du arbetar, vilket gör att många upplever pensionen som mer osäker än förr och att man “måste jobba längre”. Pensionsmyndigheten lyfter också att riktålder införs från 2026, och att riktåldern för 2026 till 2031 är 67 år, vilket i praktiken gör pensionsplanering mer central för många.

Vad data och verkliga berättelser oftare visar

När man tittar mer nyanserat blir bilden mindre absolut. Många som siktar på FIRE är inte “ultrarika”, utan personer med stabil men inte extrem inkomst som gör en serie medvetna val över lång tid, ofta kring:

boendekostnad (storlek, läge, amortering, ränta)
bil och transport (dyra bilval och leasing kan vara stora läckage)
konsumtion som inte ger tydligt värde
regelbundet och långsiktigt sparande med riskspridning

I svensk kontext blir det ofta ännu mer en fråga om struktur än om “geniala investeringar”: buffert, långsiktighet, riskspridning och en plan som är hållbar i vardagen. Finansinspektionen lyfter just långsiktighet, riskspridning och buffert som centrala byggstenar för ett hållbart sparande.

Det är också en definitionsfråga. TIdig pension måste inte betyda att sluta jobba helt vid 35. För många kan det i stället betyda:

kunna byta till ett lägre betalt men mer meningsfullt arbete i 40-årsåldern
kunna låta en person i hushållet minska arbetstid eller sluta, medan den andra fortsätter
bygga upp kapital för en eller flera längre pauser, exempelvis sabbatsår eller “minipensioner”
nå ett läge där du kan tacka nej till ohållbara arbetsvillkor utan ekonomisk panik

För en medelinkomsttagare är tidshorisonten ofta längre och upplägget mer gradvis, men idén fungerar fortfarande: mer sparutrymme och bättre struktur ger mer valfrihet.

Ett mer hjälpsamt sätt att tänka

En praktisk omformulering är:

Min inkomstnivå påverkar tidslinjen och formen för ekonomisk frihet, inte om konceptet kan fungera alls.

Du kanske inte når full ekonomisk frihet vid 40, men du kan nå “arbete på egna villkor” vid 55, eller bygga tillräcklig ekonomisk buffert för att kunna byta spår, gå ned i tid eller ta längre pauser.

Den här myten håller människor tillbaka främst genom att den säger: försök inte ens. När du ser att det finns realistiska mellanlägen kan du bygga en plan som passar dina faktiska siffror, i stället för någon annans rubrik.

Myt 2: Du måste vara extremt snål och aldrig ha kul

En annan vanlig myt är att du måste leva som en munk. TIdig pension beskrivs ibland som resultatet av år av extrem snålhet, där du lever på “ris och bönor”, aldrig reser och säger nej till allt som är roligt.

Varför myten uppstår

Det finns extrema exempel online, och de får oproportionerligt stor uppmärksamhet. Några profiler visar mycket låg konsumtion, bor mycket smått, cyklar överallt och håller mat- och nöjeskostnader minimala. För dem kan det vara ett medvetet val, men det är inte den enda vägen.

Medier tenderar också att välja de mest dramatiska fallen eftersom de blir bättre berättelser. En Los Angeles Times-artikel om FIRE lyfter just detta, och tar upp myten att FIRE skulle innebära extrem frugalitet som norm.

Vad många som siktar på ekonomisk frihet faktiskt gör

När man tittar på bredare grupper ser man större variation. En återkommande poäng i mer nyanserade genomgångar är att många inte vill leva på en varaktigt “superbillig” nivå. De vill i stället:

minska slöseri och fasta kostnader som inte ger mycket livskvalitet
behålla, eller till och med förstärka, utgifter som är tydligt kopplade till värderingar och välmående
bygga ett sparsystem som är hållbart över många år

Det här ligger nära idén om att pengar ska spegla prioriteringar, inte att allt roligt ska bort. World Economic Forum har i ett nyare resonemang om “pengamyter” också en relaterad poäng: byggande av ekonomisk stabilitet handlar ofta mer om fungerande vanor och grundläggande kunskap än om att vara rik eller extremt snål.

En svensk “mellanväg” som ofta fungerar

Om tanken på att aldrig ha kul gör dig allergisk mot FIRE kan det hjälpa att tänka i avvägningar, inte total självspäkning. Exempel:

du väljer ett mindre boende för att kunna lägga mer på resor och upplevelser
du kör en äldre bil för att kunna investera mer varje månad
du minskar spontan- och “uppgraderingskonsumtion” men behåller en tydlig post för sådant du verkligen värdesätter

Målet är inte att lida. Målet är att minska onödiga kostnader och styra om pengarna till buffert, skuldamortering och långsiktigt sparande som ökar din valfrihet över tid. Finansinspektionens återkommande konsumentråd om buffert och långsiktighet passar väl in här: du bygger stabilitet först, och låter långsiktigt sparande bli ett andra steg när vardagsekonomin håller.

Myten om att tidig pension kräver extrem snålhet håller människor tillbaka eftersom den får vägen att se miserabel ut. I praktiken är det vanligare att de som lyckas långsiktigt bygger en vardag de trivs med, och gör FIRE till ett ramverk för prioriteringar snarare än ett liv i ständig försakelse.ot only after they stop working.

Myt 3: Tidig pension betyder att du aldrig jobbar igen

När människor hör “tidig pension” föreställer de sig ofta att man slutar arbeta för alltid. Inga fler inkomster, ingen karriär, bara decennier av fritid. Den bilden driver flera av de starkaste myterna, från båda håll. Kritiker menar att det är orealistiskt att sluta tjäna pengar så tidigt. Anhängare kan känna press att lämna allt betalt arbete för att vara “riktigt pensionerad”.

Vad många som når ekonomisk frihet faktiskt berättar

När skribenter och journalister pratar med personer som siktar på FIRE framkommer ofta en mer nyanserad bild: många fortsätter arbeta i någon form efter att de nått ekonomisk frihet. Till exempel:

jobba deltid i sitt gamla yrke
starta ett litet företag, konsultverksamhet eller frilansa
undervisa, skriva eller skapa innehåll som ibland ger intäkter
engagera sig ideellt eller driva passionprojekt som ibland blir betalda

Med andra ord: “arbete på egna villkor” betyder inte alltid “helt utan arbete”. Poängen är friheten att välja arbete som matchar dina värderingar och din energi, och att slippa känna dig tvingad att stanna i ett jobb som tär på hälsa eller livskvalitet.

Varför flexibilitet ofta är en styrka

Det finns flera skäl till att någon form av arbete kan vara både praktiskt och hälsosamt även efter att du byggt upp ekonomisk frihet:

Ekonomi: deltidsinkomst kan minska uttagen från portföljen och ge extra motståndskraft i svaga börsår.
Identitet: många hittar mening i att skapa, lösa problem, bygga eller lära ut. Att gå från heltid till ingenting kan kännas tomt för vissa.
Socialt: arbete ger ofta sammanhang. Vissa väljer roller som håller dem socialt aktiva utan att vara tunga.

En mer användbar definition av “tidig pension”

Om du dras till idén men oroar dig för att aldrig arbeta igen kan det hjälpa att omdefiniera målet. I stället för “jag ska aldrig ha en inkomst efter 50” kan du sikta på:

att kunna täcka dina grundläggande behov via sparande och passiva inkomster
friheten att bara välja arbete du faktiskt vill göra
tillräcklig marginal för att kunna ha perioder utan inkomst när du vill

Den här mer flexibla synen ligger ofta närmare hur många faktiskt lever och den tar press från dina kalkyler. Den gör också målet mer attraktivt för personer som gillar sina kompetenser och inte vill släppa dem helt.

Mytens problem är att den kräver ett allt-eller-inget-beslut. I praktiken kan ekonomisk frihet handla om att arbete skiftar från ett måste till ett val.

Myt 4: Vårdkostnader och inflation gör tidig pension omöjlig

Vissa myter bygger på verkliga orosmoment. Vårdkostnader och inflation är två av de största. Många oroar sig för att sluta jobba innan olika trygghetssystem “kickar in”, och för att stigande priser ska urholka ett sparande om man slutar “för tidigt”.

I svensk kontext ser frågan delvis annorlunda ut än i länder där privat sjukförsäkring dominerar, men riskerna försvinner inte. Sverige har patientavgifter och högkostnadsskydd som begränsar utgifterna för öppenvårdsbesök under en 12-månadersperiod. (1177) Samtidigt kan kostnader ändå uppstå, till exempel genom tandvård, hjälpmedel, vissa medicinska behov, omsorg, boende, och genom att livssituationen förändras.

Inflation är också konkret: SCB beskriver inflation som prisutvecklingen i ekonomin, där KPI är det vanligaste måttet i Sverige. När priserna stiger minskar köpkraften över tid.

De verkliga utmaningarna

Det är sant att:

vissa kostnader kan bli högre än förväntat, särskilt boende och hälsa
utgifter kan öka i början av “pensionen” när man reser mer, gör projekt och uppgraderar sådant man skjutit upp
inflation gör att en fast summa räcker till mindre med tiden

Det som blir fel är hoppet från “det här är reella risker” till “därför är tidig pension omöjlig”.

Hur planerare ofta hanterar riskerna i praktiken

Mer genomtänkta upplägg brukar hantera riskerna med konkreta verktyg, inte genom att avfärda målet:

Bygg större marginaler i budgeten: räkna med högre vårdrelaterade utgifter och ett inflationspåslag, särskilt om du vill ha hög trygghet.
Använd en lägre uttagsnivå tidigt: många väljer 3 % till 3,5 % i stället för 4 % om horisonten är mycket lång, för att öka robustheten.
Skapa flexibilitet i inkomster: konsulting, säsongsarbete eller deltidsarbete kan fungera som “säkerhetsventil” om marknaden går svagt eller kostnader blir högre än väntat.
Planera buffert och riskspridning: svenska konsumentråd från Finansinspektionen betonar buffert, långsiktighet och riskspridning som grund i ett hållbart sparande. Det blir extra relevant när du vill göra dig mindre beroende av lön. (fi.se)

Ett mellansteg kan också vara smart: ett sabbatsår, en period av “semi-pension” eller ett skifte till flexiblare arbete. Det kan minska stress och ge frihet utan att du låser dig vid ett heltidsstopp innan du känner att din plan är robust.

Skifta från oro till planering

Nyckelinsikten är att vårdkostnader och inflation är planeringsproblem, inte automatiska stoppklossar. De bör få dig att:

räkna på mer realistiska scenarier
bygga buffertar och reservplaner
välja en strategi för uttag och flexibilitet som du faktiskt kan leva med

Myten håller människor tillbaka genom att göra reella risker till absoluta hinder. I praktiken kan en försiktig plan som tar hänsyn till svensk vårdstruktur, inflationens köpkraftseffekt och behovet av buffert leda till en version av tidig eller flexibel pension som är både rimlig och motståndskraftig.

Myt 5: Tidig pension blir tråkigt eller är själviskt

En mer lågmäld men stark myt är att tidig pension antingen blir tråkigt eller är själviskt. Du kan höra att den som “pensionerar sig tidigt” bara sitter hemma och gör ingenting, tappar mening eller inte “bidrar” till samhället. I vissa debatter framställs tidig pension också som negativt för ekonomin och något som borde motverkas.

Berättelsen om tristess

Det är sant att vissa pensionärer, både tidiga och traditionella, kan få det emotionellt svårt när heltidsarbete försvinner. Vanliga teman är förlustkänslor, brist på struktur och ibland ånger, särskilt om skiftet blir abrupt och oplanerat. Forskning om övergången till pension betonar också att utfallet påverkas starkt av om förändringen är frivillig och planerad, samt vilka resurser man har i form av ekonomi, socialt nätverk och meningsfulla aktiviteter. (PMC)

Samtidigt visar mer nyanserade genomgångar att “pension = tristess” inte är ett automatiskt utfall. Studier pekar på att psykisk hälsa efter pension kan utvecklas olika beroende på livssituation och sammanhang, och att risk och skyddsfaktorer spelar stor roll. (PMC)

När personer som är nöjda med sin tidiga eller flexibla pension beskriver vardagen återkommer ofta mönster som:

projekt, hobbyer, resor, lärande och skapande som ger struktur
deltidsarbete eller ideella uppdrag som känns meningsfulla
mer tid med familj, vänner och lokalsamhälle

Poängen är att tristess ofta handlar mindre om “att inte jobba” och mer om att man ännu inte har byggt en ny struktur och identitet för den här fasen.

Berättelsen om själviskhet

Idén att tidig pension är själviskt dyker också upp i offentliga samtal. Kritiken brukar handla om skattebas, normer och “att dra sitt strå till stacken”. Men parallellt har Sverige påtagliga problem med stress och ohälsosam arbetsbelastning, där arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa står för en stor del av sjukskrivningarna. Försäkringskassan lyfter att stressrelaterad psykisk ohälsa är en betydande del av sjukpenningutgifterna, och Arbetsmiljöverket visar i en ny rapport att ungefär 1 av 10 uppger att de alltid har en för hög arbetsbelastning. (forsakringskassan.se)

Det gör att “själviskhetsargumentet” blir mindre entydigt i praktiken. Många som eftersträvar ekonomisk frihet pekar på att:

de ofta sparar mer, konsumerar mer medvetet och bygger buffert, vilket minskar sårbarhet
de kan välja att gå ned i tid eller byta till arbete som känns mer meningsfullt även om det betalar mindre
de kan bidra på andra sätt, till exempel ideellt, i föreningsliv, som anhörigstöd eller genom projekt i lokalsamhället

En viktig utgångspunkt är att tidig pension inte är en moralisk kategori. Det är ett ekonomiskt och livsdesignmässigt val. Huruvida någon är generös, engagerad eller självisk avgörs av värderingar och handlingar, inte av om man arbetar heltid till en viss ålder.

Bygg ett rikt liv, inte ett tomrum

Om du oroar dig för att tidig pension skulle bli tråkigt eller uppfattas som själviskt kan du vända på frågan. I stället för “vad ska jag fly ifrån?” kan du fråga “vad vill jag röra mig mot?” Till exempel:

skissa på hur en ideal vardag och vecka skulle se ut om pengar inte var ett problem
lista hur du vill bidra med tid och kompetens, med eller utan betalning
fundera på var du känner dig som mest levande och användbar

Därefter kan du sikta på en version av tidig eller flexibel pension som stödjer den visionen.

Myterna om tristess och själviskhet håller människor tillbaka eftersom de fokuserar på vad du lämnar. Bra planering fokuserar på vad du vill bygga, och hur du skapar struktur, mening och bidrag i ett liv där du har mer valfrihet över din tid.

Snabba punkter att ta med dig

Myter om tidig pension uppstår ofta ur extrema exempel och högljudda åsikter, inte ur lugn, långsiktig planering.
Tidig pension är inte bara för rika. Inkomst påverkar tidslinjen och formen, men många kan röra sig mot någon typ av ekonomisk frihet.
Du behöver inte leva extremt. Det som gör skillnad är att låta konsumtionen spegla dina faktiska värderingar, inte att ta bort allt som är roligt.
Tidig pension måste inte betyda att du aldrig jobbar igen. Många växlar till flexibelt arbete, deltid eller mer syftesdrivna uppdrag.
Inflation och hälsorelaterade kostnader är reella risker, men de är planeringsproblem, inte automatiska stoppklossar. Inflation mäts i Sverige bland annat med KPI.
Tristess och “själviskhet” är inte inbyggt. Tidig eller flexibel pension kan stödja ett rikt och engagerat liv om du designar det med mening och struktur.

Avslutning

Myter har kraft. Myter om tidig pension har en särskild kraft eftersom de rör djupa rädslor kring pengar, trygghet, identitet och åldrande. Det är enklare att säga “tidig pension är omöjligt” än att hantera osäkerhet, räkna på sina siffror och erkänna att man kanske vill ha mer frihet än standardvägen erbjuder.

I den här artikeln har du sett hur flera av de vanligaste myterna faller isär när man tittar närmare. Du har sett att tidig pension inte bara är för rika, att den inte kräver ett liv i försakelse och att den sällan handlar om att “inte göra något” i decennier. Du har också sett att hälsorelaterade kostnader, inflation och frågor om mening är viktiga, men att de går att möta med genomtänkt planering, inte genom att avfärda idén.

Framför allt har du sett att tidig pension är ett spektrum. För vissa kan det betyda att lämna traditionellt heltidsarbete vid 45 med en robust plan. För andra kan det betyda att gå ned i tid, ta säsongsarbete eller använda ekonomisk frihet för att starta en ny typ av karriär vid 55. Att rensa bort myter betyder inte att du måste välja någon av dessa vägar. Det betyder bara att de kan bli verkliga alternativ.

Nästa steg är personligt. Fråga dig själv vilken del av idén som faktiskt lockar: mer tid, mer valfrihet, mindre stress, ett annat sätt att arbeta. Fundera sedan på vilka små ekonomiska förändringar i dag som skulle kunna ta dig ett steg närmare, utan att myter styr.

Vanliga frågor

Vilka är de vanligaste myterna om tidig pension?

Vanliga myter är att tidig pension bara är för rika, att du måste leva extremt snålt, att du aldrig kan jobba igen, att inflation och hälsokostnader alltid gör det omöjligt och att livet blir tråkigt eller själviskt om du slutar jobba tidigt. I praktiken lever många som siktar på ekonomisk frihet mer balanserat, behåller viss flexibilitet i arbete och planerar för risker som inflation, som i Sverige ofta följs via KPI. (Statistikmyndigheten SCB)

Är tidig pension bara realistiskt för höginkomsttagare?

Hög inkomst kan göra det lättare att spara snabbt, men det är inte den enda vägen. För många handlar det om en kombination av stabil inkomst, kontrollerade fasta kostnader, att undvika långvariga dyra skulder och att investera regelbundet över många år. Inkomstnivån påverkar ofta tidslinjen och hur “tidig” pensionen kan bli, men inte om du kan skapa mer valfrihet alls.

Måste jag vara extremt snål för att kunna gå i tidig pension?

Nej. Vissa väljer mycket låg konsumtion, men många andra fokuserar på “stora vinster”: rimligt boende, bilkostnader som inte skenar och att undvika livsstilsinflation, samtidigt som de lägger pengar på sådant de värderar. Nyckeln är prioriteringar och ett meningsfullt sparutrymme, inte att skära bort all glädje.

Tänk om jag gillar mitt jobb och inte vill sluta helt?

Då behöver du inte sluta. För många handlar ekonomisk frihet om val, inte om total arbetsfrihet. Ett starkare ekonomiskt läge kan göra att du kan jobba färre timmar, byta spår, starta något eget eller ta längre pauser utan att ekonomin blir ett hot. Många fortsätter arbeta, men på egna villkor.

Hur påverkar vård och hälsa beslutet att gå i tidig pension i Sverige?

Sverige har offentligt finansierad vård med patientavgifter och högkostnadsskydd, vilket dämpar vissa risker jämfört med system där privat sjukförsäkring dominerar.
Samtidigt finns osäkerheter som kan påverka budgeten, till exempel tandvård, hjälpbehov över tid, boendekostnader, och att utgifter kan öka i perioder. En försiktig plan brukar därför räkna med buffertar, realistiska antaganden och flexibilitet snarare än att anta “noll risk”.

Är det för sent för mig att sikta på tidig eller flexibel pension?

Ofta är det inte för sent att förbättra läget. Även i 40- eller 50-årsåldern kan du påverka riktningen genom att öka sparandet, justera utgifter, minska skulder och höja robustheten i din plan. Du kanske inte når en mycket tidig pension, men du kan ofta tidigarelägga “arbete på egna villkor” eller göra en traditionell pension tryggare.

Hur börjar jag planera om jag inte är säker på vad jag vill?

Börja med att bli konkret om nuläget och bygg sedan en enkel struktur. Till exempel: spåra utgifter, bygg buffert och investera regelbundet. Finansinspektionen lyfter buffert, långsiktighet och riskspridning som centrala delar i ett hållbart sparande, vilket är en stabil grund oavsett om du siktar på FIRE eller bara vill ha mer valfrihet. När du ser framsteg kan du förtydliga vilken version av tidig eller flexibel pension som lockar och justera planen.

Din tur

Vilken myt har hållit dig tillbaka mest, och vilket litet steg kan du ta den här månaden för att testa den myten mot dina egna siffror och mål?

Om du tyckte att detta var användbart kan du dela det med en vän eller partner och prata om vad var och en av er skulle vilja få ut av mer flexibel eller tidigare pension. Ibland räcker ett kort samtal och en enkel kalkyl för att göra idén mindre abstrakt och mer handlingsbar.tirement. Sometimes a simple conversation is the first step toward a plan that fits your real life, not the myths.