Fondkalkylator
Räkna ut vad en fondinvestering kan bli värd
Att räkna ut vad en fondinvestering kan vara värd om 5, 10 eller 25 år ska inte kräva ett kalkylark och en ekonomexamen. Du vet hur mycket du kan investera i dag, ungefär vad du kan spara varje månad och hur länge du vill låta pengarna vara investerade. Det som ofta saknas är en tydlig koppling mellan de här indata och ett rimligt framtida värde.
Den här fondkalkylatorn fyller den luckan. Du anger startbelopp, månadssparande, antagen årsavkastning och antal år du planerar att spara. Resultatet delas sedan upp i tre enkla delar: pengar du själv satt in, pengar som marknaden har bidragit med och portföljvärdet totalt. Det staplade diagrammet visar hur ditt fondsparande kan utvecklas år för år, så att du kan bedöma om din plan räcker eller om du behöver justera sparandet, sparhorisonten eller risknivån.
Varför en fondkalkylator är bättre än grova tumregler
Fondsparande kan ge stark effekt över tid, men det finns många rörliga delar:
- engångsinsättning jämfört med månadssparande
- olika förväntad avkastning för aktiefonder, räntefonder och blandfonder
- avgifter och beskattning av vinster
- inflationens långsiktiga påverkan på köpkraften
Grova antaganden som ”8 procent per år” och huvudräkning på en servett fångar sällan helheten. Med en fondkalkylator kan du samla allt på en sida och få en mer realistisk bild i stället för vaga förhoppningar.
Fondkalkylatorn i korthet
Vår fondkalkylator är byggd utifrån hur människor faktiskt fondsparar:
- du gör en första insättning (till exempel när du börjar spara i en fond eller köper en ETF)
- du lägger till ett regelbundet månadssparande
- du väljer en förväntad årsavkastning utifrån vilken typ av fond du sparar i
- du bestämmer hur många år du planerar att vara investerad
- du kan lägga in skatt på vinst och, om du vill, justera allt för inflation
Kalkylatorn visar sedan:
- portföljvärde efter vald period
- totalt investerat (startbelopp plus insättningar)
- vinst efter skatt på vinsten
- ett tydligt diagram där varje stapel delas upp i startbelopp, insättningar och avkastning
Med knapparna Ladda ner, Spara och Dela kan du behålla scenariot, återvända till det senare eller diskutera det med någon du litar på.
Så använder du fondkalkylatorn
Steg 1: Ange ditt startbelopp
Startbelopp är summan du börjar med i dag, till exempel:
- en engångsinsättning i en fond
- pengar från en försäljning av en tidigare investering
- kapital du redan har investerat i en fondportfölj
Du kan skriva in beloppet eller dra reglaget tills det matchar din situation.
Steg 2: Lägg till ditt månadssparande
De flesta som fondsparar långsiktigt använder någon form av regelbunden insättning, till exempel ett månadssparande i fonder eller ETF:er via autogiro eller stående överföring.
I fältet Månatlig insättning anger du hur mycket du planerar att investera varje månad. Exempel:
- 200 kr när du precis har börjat
- 500 till 1 000 kr när ekonomin tillåter mer
- 0 kr om du bara vill se hur en engångsinsättning kan växa
Du kan sedan testa hur ett högre eller lägre månadssparande påverkar slutsumman.
Steg 3: Välj förväntad årsavkastning
Förväntad avkastning per år är den genomsnittliga årliga värdeutveckling du hoppas på före skatt. Den beror på fondtyp:
- aktiefonder och indexfonder har historiskt gett högre avkastning på lång sikt, men med större svängningar
- räntefonder och penningmarknadsfonder är ofta stabilare, men växer vanligtvis långsammare
- blandfonder ligger ofta någonstans mitt emellan
Många som planerar använder ungefär:
- 3 till 4 procent för mer försiktiga eller räntebetonade portföljer
- 5 till 7 procent för breda aktie- eller indexinriktade portföljer över längre tid
Ingen kalkylator kan lova framtida avkastning, men realistiska intervall ger en bra utgångspunkt för planering.
Steg 4: Ange din sparhorisont
Sparhorisonten är hur länge du tänker vara investerad:
- 5 till 10 år för medellånga mål, som kontantinsats eller ett större köp
- 15 till 30 år för pensionssparande eller långsiktig ekonomisk planering
I exemplet i bilden är perioden 10 år. Under den tiden kan även en jämn avkastning på 5 procent göra att både insättningar och avkastning bygger upp ett betydande kapital.
Steg 5: Lägg till skatt på vinst
När du säljer fondandelar eller får utdelningar kan vinster beskattas. Fältet för skatt på vinst hjälper dig att modellera detta genom att minska vinstdelen i resultatet.
Om du till exempel anger 30 procent:
- kalkylatorn räknar ut värdeutvecklingen före skatt
- tillämpar 30 procent skatt på vinsten
- visar vinst efter skatt, inte bara avkastningen före skatt
Det gör både diagrammet och siffrorna mer verklighetsnära.
Steg 6: Justera för inflation (valfritt)
Om du kryssar i Justera för inflation och anger en inflationstakt räknar kalkylatorn om framtida portföljvärde till dagens penningvärde.
Till exempel kan 3 procents inflation göra att ett beräknat portföljvärde på 500 000 kr om 25 år motsvarar ungefär 240 000 kr i dagens penningvärde.
Att se resultat i dagens pengar gör det lättare att bedöma om ditt fondsparande faktiskt räcker för dina mål, inte bara om siffran ser stor ut på papper.
Matematiken bakom fondkalkylatorn
Du behöver inte räkna själv, men om du kan grunderna blir det lättare att förstå vad resultaten betyder.
Engångsinsättning
För en enskild investering används ofta den klassiska formeln:
Framtida värde = Nuvarande värde × (1 + r)^n
Där:
- nuvarande värde = ditt startbelopp
- r = förväntad årsavkastning uttryckt som decimaltal
- n = antal år
Om du investerar 10 000 kr med 6 procents avkastning i 15 år:
10 000 × (1,06)^15 ≈ 23 966 kr
Detta är före skatt och inflation. Kalkylatorn gör den här typen av ränta-på-ränta-beräkning i bakgrunden.
Regelbundna insättningar
När du lägger till månadssparande får varje insättning sin egen sparperiod. Det framtida värdet blir då summan av många mindre “tillväxtresor” där varje insättning hinner växa olika länge. För lika stora månatliga insättningar motsvarar det i praktiken en standardformel för sparande som liknar den som används för månadssparande hos många fondplattformar.
Slutsatsen är enkel: de tidigaste insättningarna hinner växa längst och bidrar mest till avkastningen. De senare insättningarna hinner växa mindre, men höjer ändå slutvärdet.
Avgifter, skatt och inflation
De flesta fonder har en årlig förvaltningsavgift, och vissa plattformar kan ta mindre transaktions- eller plattformsavgifter. Över lång tid kan sådana kostnader minska avkastningen märkbart.
Valen för skatt på vinst och justering för inflation hjälper dig att uppskatta:
- tillväxt efter skatt på vinsten
- real (inflationsjusterad) utveckling, inte bara nominella procentsatser
y your projections reflect the main frictions between you and your future fund value.
Förstå fonder och hur de kan växa
Vad är en fond?
En fond samlar pengar från många sparare och investerar dem i en portfölj av tillgångar, till exempel aktier, obligationer eller fastigheter. Du köper fondandelar och värdet på din andel ökar eller minskar i takt med utvecklingen i de underliggande investeringarna.
Vanliga typer är:
- aktivt förvaltade fonder
- indexfonder som följer ett marknadsindex
- börshandlade fonder (ETF:er) som handlas på börsen
- blandfonder som kombinerar flera tillgångsslag
Engångsinsättning eller månadssparande
Du kan investera i fonder på två huvudsakliga sätt:
- engångsinsättning: du investerar ett större belopp på en gång
- månadssparande: du investerar mindre belopp regelbundet via autogiro eller stående överföring
Månadssparande sprider köpen över tid och kan göra att effekten av marknadens upp- och nedgångar jämnas ut. En engångsinsättning ger mer tid i marknaden om du redan har kapital redo. Vår fondkalkylator hanterar båda genom att kombinera startbelopp och månatliga insättningar.
Var kommer fondavkastningen ifrån?
Värdet på din fond kan öka (eller minska) på grund av:
- värdeökning: när priserna på de underliggande tillgångarna stiger
- utdelningar och ränta: löpande avkastning från bolag och obligationer
- återinvesterade utdelningar: när utdelningar automatiskt används till att köpa fler andelar i stället för att betalas ut kontant
Att låta avkastningen återinvesteras är det som driver ränta på ränta, alltså att avkastningen i sin tur kan skapa ny avkastning över tid.
Vad resultatet i fondkalkylatorn visar
Snabb översikt av din framtida portfölj
Längst upp ser du:
- portföljvärde efter X år: ditt beräknade fondvärde
- en rad som visar hur stor del av värdet som är avkastning och vilken andel det utgör av totalen
I vårt exempel:
- Portföljvärde efter 10 år: 86 877,86 kr
- Vinst: 16 877,86 kr (cirka 19,4 procent av totalen)
Totalt investerat och vinst
Två kort delar upp resultatet ytterligare:
- Totalt investerat: 70 000 kr (10 000 kr i startbelopp + 500 kr × 120 månader)
- Vinst: 16 877,86 kr efter skatt
Det gör det tydligt hur mycket marknaden har bidragit med utöver dina egna insättningar.
Staplat diagram: startbelopp, insättningar och avkastning
Diagrammet längst ner visar varje år som en stapel uppdelad i tre delar:
- Startbelopp: ditt ursprungliga kapital
- Insättningar: de sammanlagda månatliga insättningarna fram till det året
- Avkastning: värdeutvecklingen från fonden
När tiden går växer avkastningsdelen snabbare, vilket visar ränta på ränta visuellt. Det hjälper dig att se:
- när avkastningen börjar betyda mer än nya insättningar
- hur en längre spartid ökar andelen av ditt kapital som kommer från värdeutveckling snarare än från att du sparar mer
När du är nöjd kan du ladda ner, spara eller dela scenariot.
Varningssignaler att se upp med när du väljer fonder
Avkastning som bara ser bra ut i starka börsperioder
Var försiktig med fonder som glänser när börsen går upp men faller betydligt mer än jämförbara alternativ när marknaden vänder ned. Titta på hur fonden har klarat tidigare nedgångar: föll den mycket mer än sitt jämförelseindex eller sin kategori, eller tog den betydligt längre tid att återhämta sig? Ett mönster av ”fantastisk när allt stiger, smärtsam när det blir tufft” kan tyda på att fonden tar för hög risk.
På längre sikt är det ofta viktigare hur en fond skyddar kapitalet under svaga år än hur imponerande den såg ut på toppen av den senaste uppgången.
Höga avgifter utan tydlig motivering
Om en fond kostar märkbart mer än liknande alternativ utan att ha en lång och konsekvent historik av att skapa mervärde jämfört med ett billigt indexalternativ är det en varningssignal. I Sverige handlar det oftast om total avgift (förvaltningsavgift) och eventuella plattformsavgifter snarare än in- och utträdesavgifter, men principen är densamma.
Kostnader är säkra, överavkastning är det inte. Över många år kan även 1 procentenhet högre årlig avgift göra stor skillnad på slutvärdet.
Otydlig eller ständigt förändrad strategi
En fond som ofta byter inriktning, jämförelseindex eller förvaltare kan vara svår att bedöma. Om faktabladet är luddigt formulerat (”flexibla möjligheter överallt, när som helst”) och det är svårt att förstå vad fonden faktiskt äger är det en varningssignal.
Du vill ha en fond med en tydlig, begriplig strategi som har följts över tid, inte en produkt som verkar uppfinna sig själv efter varje marknadscykel.
Så hittar du en bra fond att investera i
Att välja fond handlar mindre om att hitta en “perfekt” produkt och mer om att hitta något som passar ditt mål, din tidshorisont och din risktolerans. Fondkalkylatorn hjälper dig att räkna på siffror. Punkterna nedan hjälper dig att välja vilka siffror och vilken typ av fond du ska utgå ifrån.
1. Börja med ditt mål och din risknivå
Innan du ens tittar på ett faktablad, var tydlig med:
- vad pengarna ska användas till (pension, boende, utbildning, buffert eller långsiktigt sparande)
- hur länge du kan låta dem vara investerade
- hur mycket svängningar du klarar utan att fatta beslut i panik
Som tumregel:
- kortare mål (upp till cirka 3 till 5 år) lutar ofta mot lägre risk och mer ränte- eller inkomstinriktat sparande
- längre mål (10+ år) kan ofta hantera högre aktieandel och större upp- och nedgångar
En “bra” fond är den som matchar den här profilen, inte den som råkar visa högst historisk avkastning.
2. Kontrollera vad fonden faktiskt investerar i
Varje fond har en placeringsinriktning. Läs sammanfattningen och titta på:
- tillgångsslag: aktiefond, räntefond, blandfond, penningmarknadsfond och liknande
- geografisk exponering: global, Sverige, Europa, tillväxtmarknader eller enskilda länder
- stil/inriktning: brett index, utdelningsfokus, småbolag, sektor- eller temafond (tech, hälsovård, hållbarhet/ESG och liknande)
Om innehavet inte matchar ditt mål (till exempel en smal teknikfond för ett 3-årigt sparande till kontantinsats) är fonden sannolikt fel, även om historiken ser imponerande ut.
3. Granska avgifter och kostnader noggrant
Avgifter är en av få saker du kan veta i förväg, och de arbetar mot dig över tid.
Titta särskilt på:
- fondens avgift (förvaltningsavgift och total kostnad om den anges)
- eventuella plattformsavgifter eller courtage (vanligare vid ETF:er)
- övriga kostnader kopplade till handel och växling om fonden handlas i annan valuta
När två liknande alternativ finns vinner ofta det billigare på lång sikt. I fondkalkylatorn kan du spegla högre avgifter genom att räkna med något lägre förväntad årsavkastning för den dyrare fonden.
4. Utvärdera historisk avkastning, men jaga den inte
Historisk avkastning är ingen garanti, men den kan visa hur fonden har fungerat i olika marknadslägen.
Sådant som är relevant att kontrollera:
- avkastning över flera perioder (1, 3, 5 och 10 år, om det finns)
- utveckling jämfört med ett relevant jämförelseindex, inte bara i absoluta tal
- hur fonden klarade nedgångar, inte bara uppgångar
Var särskilt försiktig med:
- mycket kort historik
- fonder som nyligen bytt inriktning eller förvaltning
- att välja enbart utifrån “topplistan” senaste året
I dina scenarier kan stark historik vara ett optimistiskt antagande, inte ett grundantagande.
5. Förstå risk och svängningar
Faktablad innehåller ofta riskmått eller riskklass. Du behöver inte kunna formlerna, men du bör förstå:
- hur stora de största tidigare fallen har varit
- hur ofta fondens värde svänger
- om du realistiskt kan sitta still genom sådana perioder
Om fondens historiska upp- och nedgångar sannolikt hade fått dig att sälja är den troligen inte rätt, oavsett långsiktig potential.
6. Kontrollera storlek, likviditet och struktur
Praktiska faktorer som kan spela roll:
- fondstorlek: väldigt små fonder kan vara sårbara, extremt stora kan vara mindre flexibla
- likviditet: hur enkelt det är att köpa och sälja, samt eventuella bryttider och likviddagar
- struktur: fond eller ETF, ackumulerande eller utdelande andelsklass, fondens valuta
Det påverkar hur du använder fonden, hur smidigt du kan handla och hur utdelningar hanteras (återinvesteras eller betalas ut).
7. Välj gärna enkla och diversifierade fonder som bas
För de flesta långsiktiga mål är några breda, diversifierade fonder ofta mer robust än många nischprodukter. Exempel på generella kategorier:
- breda globala eller regionala aktieindexfonder
- räntefonder som bas i räntedelen, exempelvis kort ränte- eller obligationsinriktning beroende på behov
- blandfonder eller allokeringsfonder som kombinerar flera tillgångsslag
Du kan sedan använda fondkalkylatorn för att:
- räkna på varje fond separat, eller
- ange en rimlig förväntad årsavkastning för din helhet och se hur kombinationen kan utvecklas
8. Gör en shortlist och kör scenarierna
När du har:
- ett tydligt mål och en sparhorisont
- en shortlist av fonder som passar din risknivå, diversifiering och avgiftsnivå
Använd fondkalkylatorn för att testa scenarier för varje kandidat:
- olika nivåer på månadssparandet
- försiktiga jämfört med mer optimistiska antaganden om avkastning
- effekten av skatt och inflation
En “bra” fond är inte bara den med snyggast marknadsföring, utan den som, när du räknar på den med rimliga antaganden, ger en plan du kan hålla fast vid i många år.
Exempel på fondscenarier
Exempel 1: Bygga upp ett sparande till kontantinsats
Du vill ha 60 000 kr till en kontantinsats om 12 år. Du väljer en diversifierad fondportfölj och antar en försiktig årsavkastning på 4 procent efter kostnader.
I fondkalkylatorn kan du testa:
- Startbelopp: 5 000 kr
- Månadssparande: 300 kr
- Förväntad årsavkastning: 4 procent
- Sparhorisont: 12 år
- Skatt på vinst: ange en nivå som passar din sparform
Om det beräknade portföljvärdet hamnar under 60 000 kr kan du justera månadssparandet eller ge dig själv fler år för att nå målet.
Exempel 2: Långsiktigt indexfondsparande
Du är 30 år, planerar för pension vid 65 och vill spara i billiga indexfonder. Du antar 6 procents årsavkastning före skatt.
Testa:
- Startbelopp: 0 kr
- Månadssparande: 500 kr
- Förväntad årsavkastning: 6 procent
- Sparhorisont: 35 år
Kör kalkylatorn och se hur ett månadssparande på 500 kr kan växa över 35 år. Testa sedan:
- 600 kr per månad, eller
- att börja med 500 kr och i verkligheten höja sparandet med 5 till 10 procent vartannat eller vart tredje år
Det visar hur kraftfullt ett jämnt fondsparande kan vara över flera decennier.
Exempel 3: ETF-sparande med engångsinsättning och månadssparande
Du får 20 000 kr och vill kombinera det med ett ETF-sparande på 300 kr per månad.
Använd:
- Startbelopp: 20 000 kr
- Månadssparande: 300 kr
- Förväntad årsavkastning: 5,5 procent
- Sparhorisont: 20 år
Därefter kan du justera reglaget för månadssparande eller ändra antagen avkastning för att se ett spann av möjliga utfall för ditt ETF-sparande.
Viktiga faktorer som påverkar resultatet
Här är fyra huvudfaktorer som påverkar slutresultatet för ditt fondsparande.
Sparhorisont
Ju längre pengarna kan vara investerade, desto mer hinner ränta på ränta arbeta för dig. Små skillnader i spartid, till exempel 15 jämfört med 20 år, kan ge förvånansvärt stora skillnader i slutvärde.
Insättningsnivå och regelbundenhet
Om du höjer ditt månadssparande även med ett relativt litet belopp, eller gör en extra engångsinsättning ibland, kan slutvärdet i portföljen öka betydligt. Vissa sparare använder en “trappa”, där de höjer månadssparandet varje år i takt med att inkomsten ökar.
Avkastningsantaganden och risknivå
Aktiefonder samt tema- och sektorfonder kan ge möjlighet till högre avkastning på lång sikt, men värdet kan svänga kraftigt från år till år. Räntefonder och penningmarknadsfonder är ofta stabilare, men brukar ge lägre tillväxt.
Din förväntade avkastning bör spegla:
- hur stora svängningar du klarar av utan att agera i panik
- vilken typ av fonder du väljer
- hur länge du planerar att vara investerad
Avgifter, skatt och inflation
Höga avgifter och plattformsavgifter kan minska avkastningen över tid, särskilt i aktivt förvaltade fonder. Skatt på vinster och inflation som urholkar köpkraften är minst lika viktiga att ta hänsyn till.
När du modellerar detta i fondkalkylatorn fattar du beslut utifrån nettoutfall i reala termer, i stället för optimistiska “rubriksiffror”.
Vanliga misstag när man planerar fondsparande
Att anta orealistiskt hög avkastning
Om du räknar med tvåsiffrig avkastning varje år för alltid kan det se ut som att du sparar tillräckligt, trots att planen i verkligheten är för svag. Marknaden rör sig i cykler och långsiktiga genomsnitt är inga löften. Genom att testa mer försiktiga scenarier får du en plan som håller bättre även när verkligheten blir skakig.
Att bortse från avgifter, skatt och inflation
Om du bara fokuserar på bruttoavkastning och ignorerar fondavgifter, skatter och inflation kan utfallet bli en obehaglig överraskning. Ta med dessa “friktioner” i dina beräkningar så att du ser vad du sannolikt får behålla i praktiken, i reala pengar.
Att ändra för många indata samtidigt
Om du justerar startbelopp, månadssparande, avkastning och spartid samtidigt blir det svårt att förstå vad som faktiskt gjorde skillnad. Ett bättre arbetssätt är att:
- låsa alla värden
- ändra en variabel
- se hur resultatet påverkas
- gå vidare till nästa variabel
Att behandla kalkylatorn som en prognos
En fondkalkylator är ett planeringsverktyg, inte en spåkula. Avkastningen kommer att variera och ingen kalkylator kan ta bort risken i investeringar. Använd resultaten för att bygga intervall och en plan B, inte för att räkna med ett enda “garanterat” framtida värde.
Praktiska sätt att använda fondkalkylatorn
Vår fondkalkylator är flexibel och kan användas för många olika ekonomiska mål. Här är några av de vanligaste användningsområdena.
Planera långsiktig kapitaluppbyggnad
Använd fondkalkylatorn för att få en tydlig bild av:
- hur mycket ditt nuvarande fondsparande kan växa till över tid
- om det sannolikt räcker för pension eller ekonomisk frihet
- vilka förändringar i månadssparande eller sparhorisont som tar dig närmare dina mål
Skapa målstyrda fondplaner
För varje mål, till exempel bostad, utbildning, resa eller att starta företag:
- bestäm ett målbelopp och en tidsram
- välj fondtyper och ett rimligt antagande om avkastning
- använd fondkalkylatorn för att räkna baklänges till vilket månadssparande som behövs
Det gör målen mer konkreta och omvandlar dem till en tydlig plan för månadssparande.
Jämför olika fondstrategier
Du kan testa flera scenarier och jämföra:
- aktietunga portföljer jämfört med blandfonder eller mer balanserade upplägg
- dyrare aktivt förvaltade fonder jämfört med billigare indexfonder (genom att justera antagen avkastning)
- ren engångsinsättning jämfört med en kombination av engångsinsättning och månadssparande
När du ser skillnaderna i diagrammet blir det lättare att avgöra vilket upplägg som känns värt risk och kostnad.
Varför vår fondkalkylator är bättre än ett enkelt kalkylark
Ett kalkylark är flexibelt, men det kan också vara långsamt och skört. Vår fondkalkylator är byggd för en smidigare upplevelse.
- ange alla viktiga indata utan att skriva en enda formel
- få direkt visuell återkoppling med ett tydligt stapeldiagram
- ladda ner ett PDF-resultat för dokumentation eller inför ett möte
- spara beräkningar och öppna dem senare för att följa din utveckling
- dela en beräkning med en länk med ett klick, utan att skicka filer
Om du gillar kalkylark kan du självklart fortsätta använda dem, men kalkylatorn tar bort friktionen som ofta gör att man aldrig kommer till skott med att räkna på sin plan. Den finns redo när du är det, på vilken enhet som helst med en webbläsare.
Gör din första fondberäkning redan i dag
Du behöver inte vara börsexpert för att planera med fonder. Du behöver bara dina nuvarande siffror och några rimliga antaganden.
- ange startbelopp och månadssparande
- välj förväntad årsavkastning, sparhorisont och skattesats på vinst
- bestäm om du vill justera för inflation
Titta sedan på portföljvärde efter vald period, totalt investerat och vinst.
Därefter kan du prova en liten förbättring i taget:
- höj månadssparandet lite
- lägg till ett eller två år i sparhorisonten
- justera avkastningsantagandet till ett mer försiktigt värde
Se hur de framtida staplarna i diagrammet förändras. Det är styrkan i att se ditt fondsparande tydligt: du kan justera, testa och göra mer genomtänkta val.hoose a plan that fits your life, instead of leaving your future to guesswork.
Vanliga frågor
Vad används fondkalkylatorn till?
Den hjälper dig att uppskatta hur ett sparande i fonder eller ETF:er kan utvecklas över tid, baserat på startbelopp, månadssparande, förväntad årsavkastning, sparhorisont, skatt på vinst och antaganden om inflation.
Fungerar den både för engångsinsättning och månadssparande?
Ja. Startbeloppet modellerar en engångsinsättning. Månadssparande hanterar regelbundna insättningar via till exempel autogiro eller stående överföring. Kombinationen speglar hur många faktiskt sparar.
Vilken avkastning ska jag ange?
Det finns inget enda “rätt” tal. Utgå gärna från historiska intervall för fondtypen och välj sedan ett försiktigt antagande. Många kör tre scenarier: försiktigt, mellanting och optimistiskt, och planerar utifrån det försiktiga.
Kan jag använda resultatet som en garanti för att nå ett mål?
Nej. Ingen kalkylator kan garantera framtida utveckling. Använd resultatet som vägledning för att se hur din plan ligger till, och följ upp regelbundet och justera när livet eller marknaden förändras.
Hur ofta bör jag göra om beräkningen?
Minst en gång per år, och varje gång något viktigt förändras i din ekonomi, dina mål eller dina val av fonder. Fondsparande är en lång resa och regelbundna avstämningar hjälper dig att hålla kursen.
Är du intresserad av att utforska fler kalkylatorer?
Utforska vår samling av alla kalkylatorer som hjälper dig att planera och nå din ekonomiska frihet.